lördag 14 mars 2009

Förkylt och lågenergiskt

En dryg veckas rejäl förkylning verkar dessutom ha satt sig i mina bihålor. Igår (fredag) fick jag lämna walk over och stanna hemma från jobbet. Svårt att känna när det är dags att göra det om man inte har någon feber eller så. Men just nu känns det som om huvudet är påväg att explodera och hela kroppen blir matt alldeles för lätt. På måndag bär det av mot vårdcentralen för att kolla upp det hela lite mer noggrant. Verkar som en penicillinkur är vad som krävs för att bli av med det hela. Frågan är om även Tora har fått en släng av samma slev? Hon hojtar och gapar som aldrig förr just nu. I några dagars tid har hon varit enormt högljudd. Inte alltid ledsen, men ändå väldigt högljudd. Förhoppningsvis har hon bara hittat ett nytt sätt att uttrycka sig på. Ett sätt som i så fall just nu håller på att undersökas grundligt. Ett väldans liv på damen kan jag säga.

Rut har inte samma ljudvolym. Hon har däremot börjat röra sig på ett helt nytt sätt. Hon vill inte sitta eller ligga still längre, utan åmar sig och kränger som bara den. Möjligtvis är det väl en vändning pågång. Ett evigt bökande på henne är det i alla fall. Detta verkar dessutom göra att hon kräks enormt mycket. Har man ryggen emot henne kan man höra hur det helt plötsligt plaskar till. När man då vänder sig om finner man Rut med en lätt skärrad min och dessutom helt genomblöt. Det är klädombyte flera gånger om dagen. Man kan fråga sig om hon behåller någonting alls av det hon får i sig under dagen? Tydligen är det i alla fall varken farligt eller så vidare ovanligt, men det är rätt jobbigt. Rut verkar inte bry sig så jättemycket, men själv blir man ju nerspydd så fort man bara tittar på henne, nästan. Det är därför att rekomendera att titta på henne uppifrån och inte tvärt om. Precis som Tora gör här.


Svante tillbringar helgen hos sin mormor. Detta ger oss här hemma en lite lugnare helg. Inte för att Svante direkt stökar omkring, men vi behöver endast koncentrera oss på att uppfylla våra egna och tjejernas behov. En femtedel mindre att rå om. Vi ska försöka få lite gjort. Få upp en till spjälsäng så de kan börja sova i var sin nu. Det är på tiden känner vi. Nu har dom blivit stora nog för att störa varann på ett sätt dom inte tidigare gjort. Frågar är bara hur vi ska få plats. Dom är större än man tror de där spjälsängarna. Sen är det dags att införskaffa en hel drös med flyttkartonger och börja packa. Bara en och en halv månad kvar nu tills det bär av mot Lomma komun. Jag var i kontakt med kösamordnaren för förskolan i Lomma här om dagen. Det verkar inte vara några problem att få in Svante där från augusti månad. 3 stycken förskolor finns i närheten av vår nya adress. 1 som verkar satsa lite extra på musik, bild och teater. 1 där språkutvecklingen ligger i fokus och 1 där miljö- och naturtänkandet får lite mer plats. Alltihop verkar ju bra i alla fall. Bara hoppas att vi hittar en plats där Svante kommer trivas och där förhoppningsvis också tjejerna kommer passa in så småningom. Även om vi varit glada och nöjda med Svantes förskola här i Malmö, så kan man ju inte neka till att det ska bli skönt att komma ifrån innerstadens miljö. Vågar knappt tänka på vilken skillnad på luftrenlighet det kommer bli. Som tur är, är ju förändringen bara positiv i och med flytten. Vi ser verkligen fram emot dagen då allt är klart.

-tobias.

1 kommentar:

Vilda sa...

Krya på dig och hoppas att övriga familjemedlemmar håller sig krya!

Ulrika