måndag 23 mars 2009

Fyrtal i öron

BINGO! ...eller vad är det man ropar när man har 4 i rad? 4 vad för nåt? Jo, 4 inflammerade öron såklart. Både Tora och Rut har fått dubbelsidig öroninflammation och det känns inte längre så märkligt att dom är aningens gnälliga. Nu känns det snarare tvärt om. Vad glada dom är trots att dom har öroninflammation. Har vi tur så lider dom inte så mycket av det som man kan tro. Svante har haft öroninflammation ett antal gånger utan att han ens nämnt att det gör ont i örat. Vissa får tydligen inte nån jättesmärta, hoppas tjejerna tillhör dom. Som föräldrar kan vi nog i alla fall konstatera att det är goda odds för att vi lyckats skapa 3 små öronbarn. Vi upptäckte det i morse då Rut hade nån svagt röd sörja på sin kudde. Aj, aj, aj... det där har vi sett förut. Sen ser vi att Tora tar sig vid örat titt som tätt och efter ett kvällsbesök på vårdcentralen är det hela bekräftat. Så nu väntar 5 dagars penicillinkur.

På vårdcentralen drog tjejerna uppmärksamhet till sig. Dom gör gärna det märker vi. Många tycker det är kul med tvillingar helt enkelt. En mycket märklig kvinna nånstans i 40-50-årsåldern slog sig ner intill oss för att prata lite. Hon hade själv tvillingtjejer. Dom var 17 år nu men hon visste vad vi gick igenom sa hon. Efter lite snack hit och dit ville hon ge oss ett tips. Hon hade lagt märke till att våra tjejer hade lika dana overaller och ville då tipsa om att försöka klä tjejerna helt olika redan från början. Försök hålla dom ifrån varandra så mycket som möjligt, olika skolor, olika vänner osv. Låt dom bli egna individer. Det är visst en tänkvärd tanke och självklart vill vi låta våra tjejer bli egna individer, men när hon sen la fram sina bevis varför det hela var så viktigt kändes allt bara lite för bra, typ? Hon hade nämligen själv undrat över om hon gjort rätt när hon haft detta som grund i barnens uppfostran. Men hon hade hört en intervju med en man som själv var tvilling och som hela livet hade upplevt en så otrolig konkurrens mellan sig och sin bror att han en dag hade skjutit honom. Hans enda råd till tvillingföräldrar var just detta; se till att göra dom till egna individer. Gör dom inte till lika dana som sen ska tävla om allt i resten av livet. Nä, vi ska göra vårt bästa tänkte jag. Vi vill ju inte att dom ska skjuta varandra bara för att vi satt på dom lika dana overaller. Jag kommer höra den här förmaningen i mina drömmar i natt. Med lite tur kanske jag åtminstone slipper höra det på bred malmöskånska.

Annars har jag och Svante hunnit vara en sväng i Lomma på genomgång av vårt nya hem. Vi tänkte att det var ett perfekt läge att ta med Svante så han kunde få en förhandstitt på den kommande lyan, sitt nya rum och sin nya omgivning. Vi har pratat mycket om flytten och vi har tittat på bilder men han har inte varit med på plats förrens idag. Han var mycket uppspelt och gick in och ut ur sitt rum flera gånger. Han hade dock lite svårt att inse att de möbler som stod där nu inte ska stanna kvar. Där är min TV, sa han med ett allvar i rösten. Vi har snackat om det där nu och det återstår väl att se om han greppat det eller inte. Vi avslutade Lommabesöket med matsäck och lek på en lekpark. Mycket mysigt trots regn.




-tobias.

1 kommentar:

Vilda sa...

Tack för skrattstunden. Behövde det... Snacka om drastiskt. :-)

Ulrika