lördag 26 september 2009

2 listor

Under dagen som gått har några funderingar slagit mig. Inga som kommer belönas med några priser kanske, men lite utrymme här kan dom dock få. Det hela får sammanfattas i listform.

Som tvilling- / flersmåbarnsförälder borde man erbjudas sponsring av:
  • blöjor
  • tvättservetter
  • hushållspapper
  • tvättmedel
  • soppåsar
  • hörselskydd
  • psykolog
Som tvilling- flersmåbarnsförälder borde man automatiskt få kunna doktorera inom:
  • Tålamod
  • Uthållighet
  • Sömnlöshet
  • Koordination
  • Tinnitus
  • Idioten (spring- & konditionsövning)
  • Tidsbrist
Det var det hela.

-tobias.

torsdag 24 september 2009

24 September - 10 månader


Tora till vänster och Rut till höger helt enkelt. Börjar bli riktigt stora på nåt sätt, våra små flickor.

-tobias.

tisdag 22 september 2009

Randiga Rackare


En storebror som älskar sina systrar och verkar stå ut med nästan vad som helst. Det är inte fy skam det. Jag tycker det är smått otroligt att han har det tålamod han har och orkar med hela situationen som han gör. Visst blir han ibland irriterad på dom när de envisas med att ta hans saker och riva hans byggen. Men även då brukar han ändå alltid erbjuda ett annat alternativ. Går iväg och hämtar någonting som han tycker dom kan leka med istället. Jag tror kanske grinden till hans rum gett honom den frizon han behöver för att sedan kunna ha tålamod med nästan vad som helst. Tack Svante för att du är världens finaste kille.

Natten till idag var förövrigt historisk. Vi har tänkt oss bakåt i tiden så mycket vi bara kan och fastslagit att det denna natten var första gången som bägge systrarna samtidigt sov sött utan minsta oro från läggning (19:30) till morgonen (06:10). En underbar känsla som vi hoppas få uppleva många gånger nu framöver. Inget krångel vid läggning. Båda sovande i sina sängar på 5 minuter och sen inte ett pip. Det är ju så det ska vara. Facit helt enkelt.

Tora har lugnat ner sig med sitt galna skrikande och krypet har kommit igång riktigt bra. Rut går längs väggar och bord mest hela dagarna. Tror inte det finns en outforskad del av hemmet för hennes del. Hennes färdigheter på 2 ben skänker även glädje till övriga i familjen. Här om dagen fick Tora ta en sväng i Ruts taxi. Uppskattat av många.




-tobias.

fredag 18 september 2009

The soundtrack of our lives

I väntan på Lars Winnerbäcks nya album har första singeln "jag får liksom ingen ordning" rullat rätt många varv i cd-spelaren. Hela familjen håller herr Winnerbäck varmt om hjärtat. Svante har snappat upp ett och annat citat från tidigare skivor som han vid oväntade tillfällen överraskat oss föräldrar med. En kväll för drygt 1 år sen satt vi och pratade lite under kvällsmaten. Jag minns inte om vad, men ordet tröst var i alla fall något som nämndes och Svante tillade snabbt med allvar i rösten: "min helande tröst" - vilket den insatte vet är en av låttitlarna på förra plattan Daugava. Senaste singeln har berikat honom med uttrycket "pundigt", som han tycker låter roligt. Redan efter ett par lyssningar undrade han över vad just pundigt betyder - Dumt och trögt - fick bli min förklaring. Jag tror han nöjde sig med det svaret. Han tycker också det är roligt att berätta vilka olika instrument som spelar vad. Trummor, elgitarr, synt och fiol... Låten har liksom ett bra upplägg för såna funderingar.


Rut visar sin uppskattning över musiken på annat sätt. Ta en titt på det lilla filmklippet så ser ni vad jag menar.




Tora visar sin uppskattning av musik på annat sätt. Skivorna i CD-hyllorna ligger risigt till nu för tiden. Väl medvetna om att det är förbjuden mark tar både hon och Rut varje tillfälle i akt att våldföra sig på så många skivor som möjligt. En positiv sak som uppstått ur detta beteende är att vi ibland låter oss inspireras av deras skivfångst och lägger på just den nyfångade plattan i stereon. På så sätt har en hel del gamla kära återseenden uppstått. Skivor vi inte spelat på åratal. Rätt kul faktiskt.


Något annat som vi glädjer oss över är flickornas positiva känsla för sitt egna rum. Dom tycker verkligen om att vara där inne och och styra och ställa. Särskilt Tora kan på egen hand tillbringa långa stunder med sina saker inne på rummet. Rut är lite mer törstig på att socialisera med oss andra och brukar komma utkrypandes efter en stund. Men Tora kan som sagt finna sig riktigt väl till ro där inne. Här om kvällen lekte vi lite i en plastback. Jag fick små flashbacks från dagarna på BB där de mest låg och sov i sin lilla plastlåda. Tror kanske inte Tora och Rut hade samma minnen, men vem vet? Roligt hade dom i alla fall.


-tobias.


torsdag 10 september 2009

Lomma Blodbad * 09-09-09 *

En inte så hemskt välkänd händelse i historian, men en rätt så hemsk händelse just i stunden. Det var när Rut igår tappa greppet om soffbordet och föll in med munnen först i bordsskivan. Inte en helt unik manöver för en nyfiken person i hennes ålder, men inte mindre hemsk för det. Just när det skedde såg det inte värre ut än alla andra gånger hon snubblar ner på rumpan efter en av sina alla promenader längs soffbordet. Men när jag lyft upp henne för att trösta henne ser vi blod på mattan, blod på Rut, blod på mig, blod på det mesta kändes det som. Munnen har ju en tendens att kunna frambringa stora mängder blod när olyckan är framme, så det var så gott som omöjligt att avgöra vart hon skadat sig och hur illa läget var. Efter ett par minuter hade vi dock fått stopp på det värsta och kunde konstatera ett jack över de övre framtänderna i tandköttet. Efter ytterligare en stund verkade läget inte så allvarligt och Rut hävde sin flaska välling precis som vilken kväll som helst. Lite orolig sömn under natten, men inte mer än så. Skulle det av nån anledning börja se illa ut igen får vi ta och ringa tandläkaren. Men det verkar inte behövas. Idag var allt som vanligt.



Annars är favoritsysslorna nu för tiden att hänga utanför storebrors rum eller gunga. Tora har idag även visat att hon kan det där med krypandet och att ta sig upp sittande från liggande. Kanske kan detta få henne lite mer i balans och även lugna ner hennes stämband lite inom en närmare framtid. Vi hoppas, vi hoppas.

-tobias.

tisdag 1 september 2009

Ombytta roller och eget språk


För ett par veckor sen var det ett herrans liv på vår lille vän Rut. Hon var just i färd med att knäcka koden krypa. Hon skrek, skrek och skrek. Darrandes på knän och händer tills hon föll pladask på mage. Nya skrik och förtvivlade utrop. Upp på knäna igen och nya skakande försök. Sen en dag löste hon hela grejen och har sen dess blivit en riktig baddare på krypning. Krypa omkring. Sätta sig ner. Dra sig upp till stående mot så gott som alla tänkbara ting i hemmet. Röra sig i sidled längs soffbord. Allt detta har bara fallit på plats på ett par veckors tid. Och skriket har så gott som upphört helt. Hon är nöjd och belåten. Glad helt enkelt.


Tora har fortfarande inte knäckt koden. Nu är det hon som skriker, skriker och skriker. Sprattlande på mage ålar hon mellan rummen. Jagar efter Rut så gott det går. Hela tiden försöker hon sig på krypkonsten, men faller snart ned på mage igen och tar istället till ålartekniken. Skriker, skriker och skriker. Hjälper man henne lite så hon också får stå och hänga vid soffbordet är hon gladare än någonsin. Snälla, låt henne bemästra dessa konster snarast. Våra öron tål inte mycket mer. Vårt psyke har testats nog...


Idag uppmärksammade dock mamman i huset något väldigt roligt gällande systrarna. Tora befann sig i vardagsrummet medan Rut var i köket. Plötsligt börjar Tora hojta och Rut får en väldans fart ut till vardagsrummet till den hojtande systern. Väl framme har de båda en inlevelsefull konversation i ett par minuter. Självklart förstod mamman inte ett dugg vad de båda samtalade om. Men det verkade dock de själva göra. Och viktigt var det tydligen. Är det möjligtvis så att det där omtalade tvillingspråket har börjat komma igång hos våra små tjejer? Det sägs ju vara ett vanligt förekommande fenomen mellan tvillingsyskon. Ska bli spännande att följa denna utveckling och se vart det bär vägen.

-tobias.