En helg upp & ner

På flera sätt har helgen känts lite upp och ner. Vår lägenhet är i en flyttröra, Svante har haft någon form av efter-febern-ilska och påsken fick oss föräldrar att tycka det var tid för att ge Svante lite godis.

Att lägenheten består av en mängd packade flyttkartonger och tomma skåp är ju inte så märkligt. Det är endast 19 dagar kvar tills vi flyttar härifrån. Det känns både fantastiskt och märkligt. Men vi ser fram emot detta oerhört mycket. Svantes febersjuka i början av förra veckan fick ett efterspel vi inte räknat med. Vi befarade att han helt plötsligt hamnat i en sk. trottsålder då han hela tiden tappade humöret, blev jättearg för ingenting och skrek högt så fort något bar emot honom. Det verkar dock som det hela mer eller mindre har gått över nu de senaste dagarna och han är åter sig själv igen. Glad, snäll och fin. Han är fortfarande lite tröttare än vanligt, men vem är inte det i den här familjen? Möjligen Tora och Rut då kanske, som förövrigt somnar för natten redan runt 21:15 nu för tiden. Bara det är ju helt upp & ner.

Sen var det ju det här med att Svante skulle få godis i sitt påskägg. Vi har legat lågt med godis för Svantes del. Vi tänker som så att han lär säkerligen äta godis så det räcker vad det lider. Visst har han smakat någongång, lite choklad eller några non stop. Men annars har naturgodis varit hans godis. Annat (vanligt godis) har gått under namnet vuxengodis, vilket Svante helt har accepterat. Men så tyckte vi (av någon anledning) att han ändå skulle få lite godis nu den här påsken, så det fick han. Men ville han ha? Nepp. Under hans Thomas Tåg-film som fanns i ägget låg även lite skumgodis. AnnaKajsa fick först och främst påpeka att det låg där och fråga om han inte skulle smaka. Då tog han upp en och slickade på den för att sen lägga tillbaka den med orden: Det är vuxengodis. Vi svarade: Mm, det är vuxengodis, men idag får du äta det för det är påsk. Men det ville han inte. Vi blev helt förvånade och under dagen fann vi oss vid flera tillfällen försöka truga i honom lite. Men han ville verkligen inte ha. AnnaKajsa försökte till och med locka honom genom att säga: Men den här smakar ju päron, det tycker ju du om? Men Svante var benhård och hade bestämt sig. Senare på kvällen skrattade vi åt oss själva som flera gånger under dagen ansträngt oss för att han verkligen skulle äta lite godis när han själv inte alls ville. Snacka om upp & ner. Nu känns det bara bra att han inte ville ha. För är det något man kan klara sig utan är det ju godis. Även om jag nu råkar vara sjukt förtjust i alla former av sötsaker. Fast sötare än såhär är ju svårt att bli. Det skulle väl vara om plockar ur henne (Tora) ur påskägget då möjligtvis?



-tobias.

Får jag fråga en sak?

4 kvällar i rad har Svante efter sin läggning haft sina funderingar. Eftersom han vill somna och sova själv inne på sitt rum har han dörrarna stängda efter att lampan släckts. Ibland ropar han på oss och har nåt att säga, men oftast är han bara nöjd och tyst och somnar strax efter att dörren till köket stängts. De senaste kvällarna har vi dock hört honom mumla något där inne och när vi lyssnat lite närmre har vi hört honom säga: Får jag fråga en sak...? Första gången var det mamman som undrade vad han ville fråga och då fick hon till svar: Varför är ni uppe så tidigt? Mamman svarade: Så sent, menar du? Svante: Varför är ni uppe så sent? Mamman förklarar att systrarna ska få sin kvällsmat och sen ska vi sova vi också. Svante godtar svaret och somnar. Kvällen efter var det jag som hörde honom mumla inne från sängen. Samma sak: Får jag fråga en sak? Varför är ni uppe så tidigt? Jag svarade ungefär samma som mamman kvällen innan: Så sent menar du? Svante håller med och jag berättar också att systrarna ska få sin kvällsmat och sen ska vi också snart sova. Svante nöjer sig och somnar gott. Igår hör jag honom åter igen på samma sätt, men den här gången är frågan: Varför är mamma fortfarande uppe? Jag berättar att vi ska ge systrarna kvällsmat och sen sova. Helt OK tycker Svante som åter igen somnar gott. Ikväll hördes ännu en gång: ...får jag fråga en sak? När mamman denna gång kom för att ta emot frågan löd den: Varför får inte jag vara med? Mammans svar fick bli: Jag ska bara göra i ordning flickorna kvällsmat och sen ska vi alla sova. Även denna gång mottogs svaret positivt och vår lille kille somnade gott strax efter. Undrar just vilken fråga han kommer ställa i morgon?

För övrigt kan jag glatt meddela att ikväll är 3e kvällen i rad som flickorna somnar 21:15 i sina sängar. De 2 senaste nätterna har de sovit fram till ca 03:00 för att sen amma lite snabbt och sen somna om och sova gott till ca. 07:00. Igår sov Tora enda fram till 05:00 innan hon vaknade och var hungrig. Vårt liv har fått se en glimt av kvällar utan vakna barn igen och vi gillar vad vi får uppleva. Vi hoppas detta är början på något som kommer hålla i sig. Men vi passar oss noga för att ta ut någon seger i förskott. Men vi är glada för varje lyckad kväll och natt. Må våra små fina flickor få sova gott och länge var natt i resten av deras liv.

-tobias.

En hälsning på långfredagen

Efter en förmiddag i pysslets tecken passar vi på att önska alla en Glad Påsk. Svante har valt fjädrar till riset och tillsammans lyckades vi få ihop detta sköna påskgäng som nu pryder vårat hem. Vädret är tokigt trevligt, så efter maten är allt annat än utevistelse uteslutet.

Glad Påsk

-tobias.

Lokal oljekatastrof i Malmös badvatten

Ikväll var kvällen då Svante skulle vara med och bada systrarna. Han var mycket uppspelt över detta och hjälpte glatt sin dyra moder att hälla upp lagom varmt vatten i baljan. När väl vattnet var på plats fick han den viktiga uppgiften att även hälla i lite barnolja. Kolla in honom nu, säger mamman till pappan som lovar att ha koll på killen. Flaskan med barnolja var redan använd ca 2/3-delar, men strax efter att Svante vänt den upp och ner var den helt slut. Jag hann inte mer än att säga: nu räcker det... så var hela baljan som en enda oljekatastrof. Det såg till en början inte så farligt ut, men så snart Tora sänkts ner i plurret stod det klart att de olika delar vatten/barnolja inte var så väl anpassade till varandra. Det gick knappt att hålla den lilla hala tjejen som snabbt fick en alldeles blank och glansig yta över hela sig. Hon var hal som den halaste ål och blänkte som den mest kokosoljeinsmorda soldyrkaren på hela 80-talet. Eftersom vi höll till i köket fick vi lösa det hela genom att skölja av henne under kranen i diskhon. Svante skrattade av förtjusning och ropade: ni kan väl inte diska Tora... Men det kunde vi.

Inför Ruts bad fick vi i nytt vatten, men baljan var ändå rätt oljig och även hon fick lite av ett oljebad. Dock inte riktigt lika delikat som Toras. Två mjuka tjejer intog sen sitt kvällsmål och somnade samtidigt som stockar i sina egna sängar redan 21:15. Nu är klockan 22:40 och än så länge lugna puckar. Vi passar helt enkelt på att komma till sängs i god tid ikväll. Man vet ju aldrig när det börjar röra sig i de små sängarna intill igen.

-tobias.

Sjukdag utan VAB

Så har Svante åkt på att bli sjuk igen. Denna gång är det feber som hägrar. Han har sällan feber, så det känns alltid lite märkligt och olustigt när han blir trött och hängig sådär. Det började i måndags eftermiddag då vi upptäckte att han var varm. Även om han då var lite tröttare än vanligt så höll han ändå modet uppe. Idag var han betydligt hängigare och efter en lugn och mysig lässtund i soffan gick han in på sitt rum. Det var tyst ett tag och jag ropade på honom, men utan svar. När jag gick in till honom så visade det sig att han lagt sig på sängen och somnat. Då vet man att han är hängig och trött, för vila sådär mitt på dagen är ingen favoritsyssla direkt. I sin hand höll han stadigt sin bäste vän Thomas. Honom kan man lite på.


Efter en alvedon och lite vila åt han mat och var sedan betydligt piggare. Mamman och tjejerna var iväg på eget håll idag. Vi skulle egentligen varit med, men fick av förklarliga själ stanna hemma. Jag slapp åtminstoen anmäla nån VAB idag då jag är ledig för påsklov. Det kändes lite som den tiden då jag och Svante var hemma själva om dagarna. Tiden då jag var pappaledig. Nästan lite märkligt att vara hemma bara han och jag. Väldigt annorlunda mot när vi är hemma alla 5. Vi målade lite, såg på Thomas Tåg, packade en flyttlåda med en enormt massa sladdar, kablar, stämapparater, trummskruvar och andra musik- och teknikprylar. En massa slängdes också som tur är. Det är bra att flytta ibland så man får rensa ut lite av det mest onödiga i lådorna. Svante hittade sina strandtennisrack och ville givetvis köra en match med de såkallade tennisklubborna. Det blev en liten match i vardagsrummet.

När väl tjejerna kom hem var han på riktigt gott humör. Tora och Rut verkade också mycket glada över att se sin storebror igen. Särskillt Rut som inte kunde få nog av sin fina storebror. Det kan ses på filmen här nedan.

Det var glada systrar som hade varit hemifrån hela dagen. Men något måste klia så väldans i Ruts mun, för hon dreglar och dreglar och vill helst ha hela handen i munnen hela tiden. Undrar just hur länge det ska behöva hålla på innan första tanden börjar synas? Hon är helt manisk emellanåt när det gäller att tugga på näven. Kanske skulle hon behöva ett märgben? Fast vi äter ju inte kött, så hon får nöja sig med sin bitsak av plast och vatten som blir kall och go efter en stund i frysen. Snygga var de i alla fall klädda i sina Beatles-tröjor som de fick i doppressent av Christoffer och Helena. Två av många fina presenter från den dagen.



-tobias.

Härligt sköna dagar

En sån underbart härlig vårhelg. Det spelar ingen roll hur trött man är såna dagar, man kommer upp ur sängen ändå. Betydligt lättare än en gråmulen snålblåstdag i alla fall. I lördags tog vi eftermiddagen till picknick i Kungsparken med nybakade muffins, kaffe och vindruvor. Svante var på toppenhumör och Tora höll sig vaken och fick vara med utanför vagnen för omvälxlingsskull.

Vi har fina parker i Malmö, men vi har även sjukt mycket stora fåglar som härjar i de där parkerna. Det medför 2 stora problem. För det första så är det otroligt mycket fågelskit överallt, vilket gör det näst intill omöjligt att sitta nån stans om man inte har en riktigt bra picknickfilt att sitta på. För det andra så kan man bli överfallen av dessa galningar om man råkar smula ner lite för mycket där man sitter. Dessa fåglar har absolut inga spärrar alls känns det som. När jag var pappaledig med Svante för ganska exakt 2 år sen fick vi fly för våra liv när vi försökte mata några söta ankor i just den parken på just det stället. Det hela började lyckat och mysigt med de små söta ankorna, men bara efter en liten, liten stund var vi omringade av grymt stora gäss som gick fräsande emot oss. Jag fick lyfta upp Svante, slänga hela bullen och springa därifrån. Gässen var ju lika höga som Svante och hade inga planer på att låta bullen gå till spillo på några små söta ankor. Dumfåglar, det är just vad de är. Fula, arga dumfåglar. Men den här gången slapp vi dom i alla fall, även om de fanns där i krokarna hela tiden. Vill man så kan man lyssna på låten "Två dagar vinter" som skrevs samma dag efter fågelöverfallet. Du hittar den om du klickar här, låt nr. 4.

Idag (söndag) var tjejerna med AnnaKajsa i en kyrka här i stan där jag extraknäcker lite då och då som gitarrist. Tanken var att dom skulle sova igenom hela grejen, men inte då. Dom vaknade i samma stund som de klev genom dörren. Som tur var för AnnaKajsa fanns det direkt frivilliga på plats som kunde hjälpa till att hålla och bära. Så både Tora och Rut har idag kollat in hur jag skötte mig bakom gitarren. Jag får väl hoppas att de tyckte det var OK. Inga klagomål i alla fall. Däremot drog dom till sig rätt mycket uppmärksamhet efteråt och jag skulle ju ljuga om jag inte erkänner att man är rätt stolt över de små liven. Men det är ju bland annat det hela föräldragrejen handlar om.

-tobias.

Felaktig VAB, eller?

Det fick bli en VAB-dag igår. Ska bli intressant att se vad försäkringskassan har att säga om det. Jag hade inte tänkt så mycket på det förrens jag skulle fylla i blanketten på deras hemsida och kom till fältet nåt i stil med"vilket förskola eller verksamhet är ditt barn hemma ifrån, namn och tel". Jag fyllde i att Rut inte tillhörde nån förskola utan var hemma med sin föräldralediga mamman som dock hade händerna fulla av hennes friska tvillingsyster och storebror. Möjligen är det läge för mig att ringa upp dom och kolla av hur det hela ska gå till. Kanske är det inte VAB som gäller, utan föräldraledighet. Fast å andra sidan bör väl föräldraledighet förvarnas om på jobbet lite tidigare än samma morgon? Vi får väl se vad dom säger. Hemma var jag i alla fall och det kändes bra. Bra att finnas till på slagfältet när det är oroligt och sjukligt. Läget är i alla fall åter igen mer stabilt och idag var jag tillbaka på jobbet som vanligt. Rut är dock fortfarande betydligt mer missnöjd än vanligt och blir lätt väldigt ledsen och bestört. Speciellt när hon ligger ner, vilket ändå känns som det skulle kunna tyda på nån form av värk i öron eller bihålor. Hoppas det ger med sig snart så hon slipper elendet.

Vi har sen igår börjat ge dom lite ersättnining på kvällen igen. Dom har ju vuxit till sig så pass nu och har inte alls samma problem med magont och dylikt. Vi hoppas att det denna gång skall kunna hjälpa dom att sova lite längre stunder på natten och inte vakna och vara hungriga titt som tätt. Gott tycker dom i alla fall att det är och åter igen har deras kräk fått en oerhörd äcklig stank. Nu är det även dags att börja ge dom smakportioner vilket ska bli kul. Vi har väntat med det lite nu när dom varit dåliga, men nu är det dags vilken dag som helst. Jag minns när Svante fick smaka på mat första gångerna. Han var salig och det var mosad potatis i hela hans ansikte. Dels för att han själv var så ivrig och dels för att man själv var en riktig nybörjare på det där med att mata. Jag misstänker att just den biten har förbättrats en aning sen sist. Ivern tror jag dock vi kommer få återuppleva. I dubbel upplaga dessutom.

-tobias.