Växande barn

Idag var det dags för Tora och Ruts andra besök på BVC för mätning och vägning. Båda två har fortsatt att gå upp bra i vikt. 200 g även denna gång, vilket alltså innebär att dom lyckats lägga på sig en chokladkaka var per vecka. Bra jobbat tycker jag. Dom har även lyckats växa ca. 2 cm sen dom föddes. Rut ligger fortfarande i täten rent storleksmässigt, medan Tora är något mer aktiv i sitt tittande. Däremot reagerade Rut väldigt tydligt idag när dom låg hos mamma AnnaKajsa och jag dök ner pratandes över dom. Hon vände direkt sitt huvud mot mig som för att se vad som var pågång.

Annars sover dom fortfarande väldigt mycket, men har börjat ha aningens mer vakentid nu på dagarna. Lite på förmiddagen och lite på kvällen innan det är dags för nattning. Det är bra då det gör att dom sover bättre på nätterna. Senaste tiden har dom bara vaknat när det varit dags för käk. Sen har dom kunnat somna om rätt så lätt igen. Så ingen mer vakenstafett än så länge. Men den kommer väl i natt igen då, bara för att jag nämner det.

AnnaKajsa har hittat på en liten sång om Svante och hans systrar som han tycker väldigt mycket om. Han ber henne sjunga den flera gånger om dagen och givetvis innan han ska sova. Han myser med hela kroppen och nickar instämmande varje gång hans namn nämns. Svante har för övrigt själv börjat hitta på egna små sånger. Både melodi och text som till och med är på rim. Sånt värmer i våra musikerhjärtan kan jag lova. Om jag lyckas spela in honom någon gång ska ni få höra. Det enda problemet är att han blir så distraherad så fort han får en mikrofon framför sig. Men han kommer nog vänja sig en vacker dag. Vi har ju lyckats någon gång tidigare.

Bolibompatittande i soffan.

-tobias.

Jubileum och tandläkarbesök

Idag har Tora och Rut blivit 2 veckor gamla. Om man nu kan använda ordet gamla när det endast är tal om 14 dagar? Men så är det i alla fall och det började dom själva fira redan igår kväll då de båda två tappade sina kvarlevor av respektive navelsträng. Så nu ser dom högst normala ut även på magen. Man kan ju inte gå in i livet som 2-veckors med såna spädbarnsfasoner hängandes mitt på magen. Annars har dagen spenderats högst normalt med mycket sömn och några goa blöjbyten.

Svante däremot har visat prov på vad en 3-åring behärskar. För idag var det nämligen dags för tandläkarbesök igen. Förra gången, som var den första, var det mest prat om tandborstning och såna grejer. Men idag fick han ta plats i tandläkarstolen och gapa stort för en riktig undersökning med tandspegeln och vassa kroken. Detta genomförde han till min stora glädje utan några som helst protester, utan låg helt stilla och gapade så stort han kunde medan tandläkaren undersökte, räknade och kände på tänderna i munnen. Ännu en gång kunde jag känna hur stoltheten växte inom mig över vår fina lille kille. Efteråt fick han såklart välja en present ur presentlådan. En liten, liten racerbil i plast fick det bli. Mycket nöjd och glad traskade vi sedan hemåt i sällskap med granntjejen som även hon hade varit och visat upp gaddarna.

Väl hemma väntade mamman och systrarna som själva varit iväg på promenad och besök hos arbetsteraupepten. På schemat stod en undersökning av mammans karpaltunnelsyndrom som uppstått under graviditeten och som nu inte vill lägga sig. Nu har hon i alla fall fått en skena och nån slags handske att ha på sig under nätterna. Hoppas det kan hjälpa. Ni kan ju alltid hålla en tumme eller så.

-tobias.

En helg tillsammans

En helg har gått och vi har varit hemma tillsammans hela familjen och försökt få lite gjort. Lite städning och lite plock. Det går inte direkt snabbare att städa hemmet nu för tiden, men det går. Det mesta som gått att göra tidigare går såklart att göra nu. Det tar bara lite längre tid och går inte alltid att göra det just när man tänkt göra det. Man får vara lite mera öppen helt enkelt.

Några bra saker som gör vardagen lite lättare är bland annat möjligheten att få maten hemkörd. Detta prövade vi på redan tidigare i höst och gillade det verkligen. Eftersom vi inte har nån bil är det inte alltid helt lätt att storhandla. Men å andra sidan bor vi mitt i stan och har både Ica och Hemköp nån minut bort. Det gör det dock inte så mycket lättare att transportera hem allt man handlar. Min stentuffa dramatenvagn har hjälpt mig rätt mycket i mina dagar och är dessutom ett utmärkt sätt att jobba på sin fåfänga. Kan man traska med rak rygg och stadig blick gågatan fram med en sån klarar man väl rätt mycket, eller? Men den rymmer ju inte hur mycket som helst den heller. Då är hemkörning av (i vårat fall) Hemmalivs.se klockrent. Bara sätta sig ned vid datorn på kvällen när lugnet lagt sig och sen få maten ända in i hallen dagen där på. Suveränt helt enkelt. Svante tycker dessutom det är enormt roande när de plingar på dörren och levererar kasse efter kasse.

En sprillans ny blöjhink som Svantes dagis fått över har också kommit väl till användning. Galet hur mycket blöjor det går åt nu när allt är dubbelt. I såna lägen kommer alla blöjrabbatkuponger som dykt upp både från BB och på affärshyllorna väl till pass. Jag vill inte veta hur mycket pengar det kommer gå åt bara på blöjor. Men det är verkligen inte gratis, det är ett som är säkert. Vi slänger en sån här påse åtminstone 6 dagar i veckan.

När Svante fyllde 3 år i slutet av oktober fick han ett par grymma skridskor av sin fadder Christoffer. Idag ringde han och frågade om Svante skulle med ut och premiäråka i folkets park. Svante var eld och lågor och dom hade givetvis en kanoneftermiddag. Jag skulle så gärna varit med, fast jag ville samtidigt att Svante skulle ha en rolig stund med Christoffer utan sina föräldrars närvaro. Vi fick i alla fall några bilder från stunden. Fast själva åkandet gick inte att fota eftersom man inte kan fota samtidigt som man håller Svante i båda händerna. Nästa gång är det min tur att följa med säger Svante. Det ser jag fram emot.

-tobias.

Hyfsat utsövda

Efter regn kommer sol. Det är väl så man säger? I alla fall var det så för oss natten efter den totala sömnlösnatten. För natten till idag kunde inte blivit bättre. Direkt efter de ätit sitt sista kvällsmål sov dom som små prinsessor i sin säng ända fram till det var dags för nästa mål. Sen somnade de åter igen och sov denna gång som små grisar ända tills morgonmålet. Detta innebar totalt hela 5 och 1 halv timma sömn för oss och vi vaknade upp och kände oss totalt utvilade och kanonpigga. Så idag kunde vi hinna med en sväng på stan och lite promenad istället för att lägga tiden på att sova ut. Mycket trevligt. Gärna en repris på den, tack.

För övrigt så har identitetskrisen löst sig då vår handläggare på Skatteverket satt inne på informationen om vilka 4 sista siffror som tillhörde vem. Varför fick vi inte reda på det med än gång kan man undra? Men ja, ja, nu är det löst i alla fall och vi kan skicka in tjejernas namn till Skattemyndigheterna och slippa bötfällas. Skönt det. Nu har sömnbristen hunnit ikapp oss igen och sängen lockar.

-tobias.

Skolboksexemplet av en sömnlös tvillingnatt

Då har vi upplevt natten alla runt omkring oss frossat i under väntan på dessa små liv. Natten då gråtstafetten går av stapeln. Just den typen av natt som alla tänker på när de säger: åh vad roligt med tvillingar - samtidigt som de försöker dölja en blick av skräckblandad förtjusning.

Vi var så väl förberedda just igår kväll. Vi själva var klara för att bara kunna lägga oss och sova gott direkt efter tjejerna ätit (23:00) och nattats i sin säng. Men vad hjälper det när Rut inte alls vill sova utan bara stegrar i sin upprördhet så fort hon bara snuddar sin plats i sängen. Så höll det på tills klockan var 02:30 och det var dags för ett nytt mål mat. Efter den matstunden lyckades hon tillslut komma till ro och somna gott. Men då var det givetvis dags för Tora att inte vilja sova mer. Samma visa med denna dam fram till 05:40 då hon och jag somnade i en fåtölj i vardagsrummet. Då var det ju dock strax dags för nästa omgång mat...

Sen hann klockan bli 07:00 och en strålande glad Svante vaknar. Tack och lov att han var på så gott humör, hemska tanke annars. Han gjorde sitt bästa för att trösta sina småsystrar innan han och jag klädde på oss och promenerade till dagis. Där vinkade han glatt adjö när jag lämnade honom och traskade hem för att få nästan 2 timmars sömn innan vi lyckades masa oss upp igen.

Idag ska vi göra allt vi kan för att få dessa små damer att inte sova riktigt hela dagen. Men det är lättare sagt än gjort. Dom somnar ju faktiskt exakt när som helst då dom själva vill och det är ju inte helt lätt att hitta på en aktivitet som dom tycker är så rolig att dom håller sig vakna bara därför. Dom kräver såklart sin sömn, men lite av den kan dom väl ta på natten, eller? Och gärna samtidigt, det skulle uppskattas.

-tobias.

Identitetskris

Idag damp två brev från Skatteverket ner i brevlådan. Det var registerutdrag från folkbokföringsdatabasen där båda våra tjejer nu finns registrerade med var sitt personnummer. Allt ser ut att vara i sin ordning förutom en ganska väsentlig detalj. Inget tecken på vilket personnummer som tillhör vilken av flickorna. Ska vi välja det själva eller? Bägge deras papper ser ju exakt lika dana ut förutom de 4 sista siffrorna. Men inte en anteckning om vilka sista siffror som tillhör just Tora, eller Rut. Dags att börja jaga handläggaren på Skatteverket då. Ingen jaktlycka än så länge. Breven innehöll oxå blanketter som vi ska skicka till Skatteverket för att anmäla barnens namn. Innan vi kan skicka in dessa blanketter är det läge att ha fått personnummergåtan löst så det inte blir fel. Fast å andra sidan, vad skulle då hända? Kanske ingenting? Kanske världskrig? Vem vet?

-tobias.

Ett nytt slags liv

Då har det gått en hel vecka och saker och ting ser inte längre ut som de en gång gjort. Som exempel kan jag berätta att nätterna inte består av särskilt mycket sömn längre. Det är svårt att hinna sova då vi blivit rekommenderade att låta tjejerna äta var tredje timma. Detta betyder tyvärr inte att det ska gå tre timmar efter avslutad måltid till nästa måltids start. Nej, var tredje timma är det dags för ett nytt mål mat. Dag som natt, för vakna eller sovande barn. Har flera gånger känts rent av grymt att väcka dom. Anledningen till denna tretimmarsplan är att eftersom de är för tidigt födda kan de vara i behov av lite extra måltider för att komma igång som dom ska. Viktuppgång, blodsocker osv. Då en måltid (inklusive väckning, byte, rapning, nattning) tar någonstans mellan 1 - 1 och en halv timma, ger det oftast en sovstund på högst ca. 1 och en halv timma i taget för oss. Rena tortyrmetoden à la Kina om du frågar mig. Som tur är verkar metoden gett resulutat och dagens barnvägning på BVC visade att dom båda två går upp bra i vikt och vi kan med gott samvete låta dom sova i alla fall fyra timmar mellan nattens måltider. Den extra timman kommer vara guld värd. Det känner jag redan.

En annan sak som förändrats är känslan av att gå med barnvagnen. Svante har ju sedan rätt länge enbart haft en mindre sulky att glida omkring i. Nu för tiden är det en betydligt större vagn man puttar framför sig. Även om den (för att vara en tvillingvagn) är rätt smidig, så är ju skillnaden från sulkyn enorm. Jag och Svante har även varit iväg och införskaffat en åkbräda som Svante kan stå på och åka med. Den är väldigt populär och gör känslan av att ha "många" barn ännu starkare. Där går man liksom genom stan med 3 barn rullandes framför sig i en och samma vagn. 3 barn som är våra barn. Våra och ingen annas. Grymt.

För övrigt tar ett blogginlägg ca 10 gånger längre tid att skriva nu sen de kom, då en del tillfälliga avbrott lätt kan uppstå i skrivandet. Men det är ju bara lyx att bli avbruten av nån som plötsligt hojtar till från sin säng, eller var de nu ligger och hojtar.

Nu är det dock hög tid för att förpassa mig själv i säng och njuta av en extra lång sovstund innan nattens första matpass. God natt, typ.

-tobias.