Musik och Nagellack

Även denna onsdag gjorde jag ett besök på Svantes dagis. Denna gång hade vi inte bara med oss gitarren utan även lite slagverksinstrument. En slags conga, en liten djembe, en cajoun och lite extra skrammelinstrument. Något nyfikna barn småstormade oss när vi kom, men det lugnade sig snabbt och vi kunde sätta igång lite mer kontrollerat. Det är så roligt att se en hel knippe ungar sitta sådär och vara så intresserade och glada i att få sjunga och spela. Alla fick pröva de olika instrumenten och spela till olika små sånger. Hemskt kul. Svante var väldigt uppspelt och något svår att få fokuserad. Det blir lite svårt ändå för honom att veta hur han ska bete sig. Där är vi på hans dagis bland hans kompisar och hans pedagoger. Och så har vi med lite av hans instrument plus pappa och systrar. Klart det blir lite splittrat. Vad är det egentligen som gäller?

Men det var inga större problem alls. Vi höll på länge och hade en frukstund i mitten. Gullungar hela bunten. När jag sen kom och hämtade Svante på eftermiddagen berättade en av tjejerna att hon och en annan tjej hade lekt med Svante idag. Dom hade lekt att Svante var Svante och hon var Tora och den andra tjejen var Rut. -Så lekte vi er familj. Hur nyfiken blir man inte då på att få reda på hur leken såg ut?

När vi kom hem efter dagis ville Svante ringa sin mormor. Så jag lät honom göra det och så lyssnade jag lite i smyg på vad han ville prata med henne om. Det hela gällde att han vill att hon skulle ta med sig nagellacksbortagninsmedel nästa gång hon kom. För mammas är slut och hans nagellack börjar se lite väl slitet ut. Han ville ta bort det och måla en ny färg. Han har mycket funderingar den där lille killen. Och målade naglar tycker han är snyggt. Det spelar ingen roll att några av de andra killarna på förskolan hade retats om att det bara var tjejer som har nagellack. Det struntar han i. Och eftersom han gör det så är det heller ingen som fortsätter retas. Istället vill han ha en ny färg. Jag håller på dig Svante. När vi förut bodde i Malmö på Möllan så var lite nagellack ingenting någon direkt reagerade på. Där ser man ut som man vill och det finns folk av alla slag. Här i Lomma är det väl inte direkt lika vanligt med sådana detaljer. Så det är bra att det finns någon som väger upp lite. Svante - vegetarianen med nagellack och röd rosenmönstrad sjal. Ett vackert sällsynt exemplar.

-tobias.

Skor och sånt...

Tänkte idag bjuda på några bilder. Valde ut några som visar våra tjejers passion för skor och stövlar. Så gott som när som helst och mest hela tiden så kommer åtminstone 1 av de små strosandes med något på fötterna. Ibland förbannade då de inte lyckats få till det som de tänkt. Men oftast helnöjda över sin lyckade påklädande. Märk väl Ruts bakofram-variant på stövlarna på den första bilden och den snygga dela-med-sig-varianten på sista bilden. Undrar om dom kommer bli såna där sko-tjejer...

-tobias.

En helg med de små

Lördag förmiddag och Svante har just satt sig i bilen tillsammans med sin mormor och den drygt 1 meter höga Alfons-docka som han fått med sig hem från dagis. Varje fredag lottar dom ut vem Alfons ska få följa med hem över helgen. Sen får man dokumentera och skriva i Alfons bok om vad han varit med om under helgen. Kul grej som verkar oerhört uppskattat av alla barnen. Det finns även en risk att man som förälder (i alla fall jag) kan gå igång på en sån grej och se till att Alfons är med på absolut allt. Kanske var det tur att det var planerat en helg hos mormor så behöver jag inte gå loss på Alfons-aktiviteter. Istället kan jag ägna mig åt Rut, Tora och mig själv. Mamman är bortrest med jobbet över helgen så hon får klara sig på egen hand.

I går kväll var jag iväg och roade mig och kom hem rätt sent. Då känns det i när tjejerna vaknar och vill upp klockan 06:45. När de dessutom är på tornadohumör direkt från start hinner man inte riktigt med. Ibland så får dom någon form av tokspel och bara röjer runt. Gör allt som dom inte bör. Sätter på alla plattor på spisen, plundrar skåp och skriker som besatt när de inte får av sig de skor de just lyckats få på sig...

Nu har dom dock lugnat ner sig och sitter lugna och mysiga och pillar med olika saker här på golvet. Jag passar på att skriva lite här medan jag försöker lösa melodikrysset. Den gråa himlen börjar klarna upp och jag ser fram emot en lång stund ute tillsammans med tjejerna efter att de sovit middag. Kanske ska vi lira lite bandy på planen här intill. Det gjorde vi härom dagen och det var uppskattat. Ska bli skönt att inte ha några andra tider än deras att förhålla sig så här någon dag. Ikväll blir det lugna gatan och ensamsittande i soffan framför melodifestivalen. Inte så trist som det kanske låter. Jag håller tummarna lite extra för Eric Saade eftersom låten är skriven av pappan till grabbarna på bloggen Tvillingar...what! Underbart! som jag besöker så gott som dagligen. All lycka ikväll.

-tobias.

Stolt & Stolt

Ibland är det extra kul att ha vissa kunskaper eller en viss begåvning. Idag var en sån dag för jag var inbjuden till Svantes dagis och hans avdelning för att spela och sjunga med barnen. Så himla mysigt. Dom ska ha ett litet vårspel för de andra avdelningarna på samma dagis och då ska jag vara med dom och spela till. Så idag övade vi lite på dom vårsångerna plus att vi sjöng en massa annat som dom kunde och tyckte om. Dom lärde mig något nytt och jag lärde dom något nytt. Tora och Rut var också med. Dom stortrivdes där dom fick leka för sig själva med allt roligt som dom hittade. Dom kommer inte tycka det är lika kul att sitta kvar i vagnen längre när vi lämnar av Svante. Nu vet dom ju hur roligt man kan ha där inne. Fast nästa vecka ska vi göra samma sak igen, så då får dom leka loss ännu en gång.

Jag var nyfiken på hur Svante skulle tackla att jag var med där på "Svantes ställe". Kanske skulle han tycka det var konstigt och fel. Eller så skulle han tycka det var jättekul. Det visade sig till min stora glädje vara det sistnämnda. Igår hade han ritat en teckning till mig som jag fick när vi kom dit idag. Och när vi satt i ringen och sjöng kröp han fram till mig lite då och då för att ge mig en puss på kinden eller klappa lite eller ge mig en kram. Lite för att visa att det var hans pappa. Jag var alldeles varm inom mig och det känns så fint att han är stolt över mig. Det är ju jag som är stolt över honom. Stolt så jag ibland nästan spricker. Underbara unge.

På eftermiddagen fick vi besök av min syster och barnens 2 kusiner. De lekte på för fulla muggar och sen fick dom hänga med på onsdagspannkakan. Vilket lass man får steka när man är 7 personer som ska äta...

Efter maten försökte Svante lära sig rocka med rockring. Det är inte så lätt alltid. Han lyckades väl inte perfekt om man håller sig till den mer traditionella tekniken. Men om man ser på det lite mer kreativt och tänjer på sina ramar om rätt och fel - då blev han en riktig fena på det där med rockring. Själv var han lika nöjd som alltid över sin prestation.

-tobias.

Sånt jag blir glad av

De senaste dagarna har vi värmts av några glädjande små uttalanden och läten. T.ex. så har Tora satt igång någonting som nästan känns som ett mantra som hon upprepar under stora delar av sin vakna tid. Det går ut på att hon sjunger en klockren växelbas. Hon sjunger den på olika ljud. Ofta Ba ba, Ba, Ba... eller Pa pa, Pa pa... eller liknande. Men det goa i det är att hon gör ett såkallat glissando på den 4e tonen. Detta är helt klart trombonintrot till Trazan & Banarne som Svante lyssnar på då och då. Och ikväll när vi satte på den låten för att se om hon hängde på så gjorde hon det. Och i rätt tonart dessutom. Hon gör det klockrent och man blir så glad när man hör henne.

Sen sa Svante härom kvällen att han hör musik när det är tyst. Att när det är tyst runt omkring så hör han musik inom sig. Bland annat hade han den kvällen hört trudelutten "Ananas i påse" (från barnprogrammet Amigo) och sen även Higher (årets Idolvinnarlåt). Att höra musik inom sig är det säkert många som gör. Men det är härligt att han uppmärksammar det och vill berätta om det. Han är medveten om det på ett fint sätt. Underbart tycker jag.

På tal om musik så var vi bjudna på dop i söndags. Det var några vänner som skulle döpa sina 4a-månaders tvillingar. Det är förövrigt den familjen som redan har ett tvillingpar i Svantes ålder. Där killen verkar blivit Svantes bästa vän. Vi (jag och frugan) hade även fått förfrågan om att spela och sjunga i kyrkan vilket vi såklart gärna gjorde. Jag skulle sjunga den sång jag skrev till Tora och Ruts dop och min kära framförde en sång av Peter LeMarc. Det festliga var att vi båda tyckte hela utmaningen låg i att hålla våra 3 barn under kontroll under hela dopgudstjänsten. Att inte hamna i situationen där en av oss stod och sjöng medan den andre hade panik över att ett eller flera (läs Tora och Rut) tappade tålamodet och inte ville vara kvar i kyrkan längre. Så att framföra en sång kändes märkligt sekundärt och lite som en sak vi gjorde mitt i vårt riktiga uppdrag. Att hålla allt i schack. Det gick ändå helt OK och barnen var det sista vi behövde oroa oss för. Sångerna var uppskattade och uppdraget slutfört.

På bjudningen efteråt lekte Svante järnet med de andra barnen. Rut och Tora blev väldigt uppvaktade av de några år äldre flickorna. Speciellt av syskonparet Rut och Nora. De gick omkring hand i hand länge, länge. Våra små tjejer njöt i stora drag. Fin dag.

-tobias.

Fullt Hus

Ja idag har det verkligen varit fullt hus här hemma. Man skulle kunna tänka sig att jag tog mig lite vatten över huvudet när dagen planerades, men det gick ändå rätt bra. Först och främst så spenderade jag och döttrarna dagen tillsammans med deras jämngamla tvillingvänner och deras pappa. Alltid trevligt. Idag prövade vi att dom stannade kvar och sov sin middagslur här också. Vi har ju ändå skaffat oss 2 resesängar som vi kunde använda. Och det gick verkligen över förväntan. Så efter att 4 hungriga barn ätit sin lunch knoppade dom in i var sina sängar i 2 olika rum. Inte ett pip från någon. Perfekt. Sen kunde papporna äta middag i lugn och ro. Sitta och prata, ta en kaffe och bulle. Prata ännu mer, i nästan 2 timmar medan alla små tjejer låg och sov i godan ro.

Sen följdes vi alla åt till Svantes dagis och hämtade upp honom och hans vän som skulle följa med hem och leka. Där gick vi sen 2 pappor och 6 barn. Kändes verkligen som en riktig "familjen annorlunda". När väl alla 6 overaller, 12 stycken skor och lika många vantar var av satte killarna igång att leka på Svantes rum medan vi kunde ge tjejerna mellanmål i köket. Och allting flöt på. Sen åkte dock pappan och tjejkompisarna hem och kvar var jag med 4 barn. Middag stod på schemat och middag lyckades lagas. Det var väl kanske den punkten jag var mest nervös över. Inte för matlagandets skull i sig, utan för risken av att två 4-åriga grabbar inte alltid tycker lika dant om allting samtidigt som två 1-åriga tjejer brukar ha sin gnälligaste period på dagen just vid middagslagningstiden. Men det gick ändå. Rätt så smärtfritt dessutom. Phuu.

Så nu är man lite trött i skallen. Men vad gör det efter en lyckad dag i socialiserandets tecken. Fy vad trevligt att sitta ner och prata med någon vuxen sådär mitt på dagen hemma. Det händer ju inte för ofta. Det kommer däremot göras om igen.

En festlig sak med Svante och hans kompis var att dom helt plötsligt satte igång världens pusskalas. Svante förklarade det själv såhär lite senare på kvällen: Först pussade jag honom, sen pussade han mig. Sen pussades vi tillsammans.

Sött.

-tobias.

Vårcykling

Att ena dagen ta pulkan och andra dagen ta cykeln? Det svänger i klimatet helt klart. Underbart att låta Svante få ta en efterlängtad cykeltur idag efter dagis. Systrarna var såå sugna på att få cykla dom också. Men dom får väl vänta lite till i alla fall. Men ett par trehjulingar kanske inte vore så dumt till våren. Fast å andra sidan lär det betyda ett jäkla springande för min del. Det tål att tänkas på... Svante ska ju lära sig cykla utan stödhjul så det lär väl bli springande så det räcker där.

Både Tora och Rut tycker det är väldigt roligt att vara ute och undersöka omgivningen nu för tiden. Tora har helt lagt ner sin tveksamma inställning till att röra sig i overall. Undrar bara om dom någonsin kommer vara intresserade av att gå åt samma håll som jag? Eller samma håll som sin syster för den delen? Det spelar inte någon roll hur länge man är ute. Man kommer ingenstans.

-tobias.