Sånt jag blir glad av

De senaste dagarna har vi värmts av några glädjande små uttalanden och läten. T.ex. så har Tora satt igång någonting som nästan känns som ett mantra som hon upprepar under stora delar av sin vakna tid. Det går ut på att hon sjunger en klockren växelbas. Hon sjunger den på olika ljud. Ofta Ba ba, Ba, Ba... eller Pa pa, Pa pa... eller liknande. Men det goa i det är att hon gör ett såkallat glissando på den 4e tonen. Detta är helt klart trombonintrot till Trazan & Banarne som Svante lyssnar på då och då. Och ikväll när vi satte på den låten för att se om hon hängde på så gjorde hon det. Och i rätt tonart dessutom. Hon gör det klockrent och man blir så glad när man hör henne.

Sen sa Svante härom kvällen att han hör musik när det är tyst. Att när det är tyst runt omkring så hör han musik inom sig. Bland annat hade han den kvällen hört trudelutten "Ananas i påse" (från barnprogrammet Amigo) och sen även Higher (årets Idolvinnarlåt). Att höra musik inom sig är det säkert många som gör. Men det är härligt att han uppmärksammar det och vill berätta om det. Han är medveten om det på ett fint sätt. Underbart tycker jag.

På tal om musik så var vi bjudna på dop i söndags. Det var några vänner som skulle döpa sina 4a-månaders tvillingar. Det är förövrigt den familjen som redan har ett tvillingpar i Svantes ålder. Där killen verkar blivit Svantes bästa vän. Vi (jag och frugan) hade även fått förfrågan om att spela och sjunga i kyrkan vilket vi såklart gärna gjorde. Jag skulle sjunga den sång jag skrev till Tora och Ruts dop och min kära framförde en sång av Peter LeMarc. Det festliga var att vi båda tyckte hela utmaningen låg i att hålla våra 3 barn under kontroll under hela dopgudstjänsten. Att inte hamna i situationen där en av oss stod och sjöng medan den andre hade panik över att ett eller flera (läs Tora och Rut) tappade tålamodet och inte ville vara kvar i kyrkan längre. Så att framföra en sång kändes märkligt sekundärt och lite som en sak vi gjorde mitt i vårt riktiga uppdrag. Att hålla allt i schack. Det gick ändå helt OK och barnen var det sista vi behövde oroa oss för. Sångerna var uppskattade och uppdraget slutfört.

På bjudningen efteråt lekte Svante järnet med de andra barnen. Rut och Tora blev väldigt uppvaktade av de några år äldre flickorna. Speciellt av syskonparet Rut och Nora. De gick omkring hand i hand länge, länge. Våra små tjejer njöt i stora drag. Fin dag.

-tobias.