Jag fick upp henne och hann nätt och jämt in på toaletten innan nästa omgång. Sen var hon lite lugn ett tag innan den 3e och sista svängen. Som tur var så satt hon hos mig och jag kunde tydligt känna att kräk var på väg och hann således till toaletten även denna gång. Skönt att åtminstone slippa torka upp det från golvet. Hon hade även feber och var alldeles blek och matt.
Då Tora i detta läge behövde lite extra omhändertagande blev Rut alldeles utom sig av förtvivlan. Efter bara en liten stund så var det Rut som var den bedrövade medan Tora bara var blek och låg. Svårt att känna sig tillräcklig i det läget. Klockan började även närma sig tid för att hämta Svante och jag visste inte riktigt hur jag skulle reda ut alltihop. Mamman fick helt enkelt komma hem från jobbet så vi kunde reda i det tillsammans. Betydligt enklare så. Från nästan omöjligt till hyfsat drägligt.
Efter att Tora fått sova i ungefär en timma så vaknade hon och var lite piggare. Vi åt mat, även Tora, och sen var hon förhållandevis pigg igen. Fortfarande lite blek. Men gott humör och lite på hugget. Så pass att när Svante dragit igång en allsång på låten "Manboy" (som han är mycket förtjust i) så sjöng både Rut och Tora med. De lyckades både få till melodi och ett tillräckligt tydligt uttal för att det inte gick att ta miste på. Underbart roligt tyckte vi. Så på deras 1 år och 4månaders-dag har dom nått så pass långt i utvecklingen att de kan härma och lära sig en melodisnutt från årets melodifestival. Och då var faktiskt tonerna helt rätt på refrängens hela första takt. Inte bara nästan - helt rätt.
Efter vällingen var de trötta och somnade snabbt i sina sängar som vanligt. Vi håller alla våra tummar för att det är slut på kräkandet nu. Svante får i alla fall vara hemma imorgon och på fredag. Känns inte bra att lämna honom på dagis med en eventuell smittrisk inneboende. I och för sig så kommer hela kalaset därifrån. Det är flera barn och tillhörande småsyskon som varit hemma under veckan. Det var på något sätt ingen överraskning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar