Läget i Lomma

Dagarna springer verkligen iväg för tillfället. Ändå är det enormt långa dagar just nu. Tidiga morgnar till sena kvällar, ibland nätter. Tror tjejerna har väldigt mycket på gång nu. Tora kommer börja vända sig från rygg till mage när som helst. Rut gör det hela tiden. Tänderna blir allt tydligare hos dom bägge. Sömnen är oroligare igen och rösterna oerhört starka. Det är en bit kvar tills dom kommer kunna sitta, men även där tycker jag dom blivit snäppet stabilare. Det är galet vilken utvecklingskurva barn har. Någongång fick jag lära mig att hälften av allt man lär sig under hela sin livslängd lär man sig under de första 7 åren. Jag vet inte om det är sant, men jag tycker ändå det låter rimligt. Skulle man fortsätta i den stilen från 7 år fram till 80 så skulle varenda kotte vara genier, nobelpristagare och framgångsrika vetenskapsmän. Vilken oerhört tråkig värld det skulle vara, kan jag tycka.

Sakta, sakta gör vi framsteg i vårt "komma-i-ordnings-projekt" här hemma. Men allt som oftast är det myrsteg vi tar. Svårt att jobba fortare under dessa förutsättningar. Långhelgen vi nyss haft ägnade vi i första hand åt det sociala livet. Torsdagen fylldes av besök från grannarna/vännerna från gatan i Malmö. Svantes dagisvän med familj. Riktigt trevligt, inte minst att se Svante så glad över att få leka med en kompis igen. Det har varit dåligt med det sen flytten. Här i området är det inga barn hemma under dagarna. Alla går på dagis då. Men igår på eftermiddagen lyckades vi fånga en rolig stund tillsammans med en jämnårig granntjej. Cykling, kattklappning och allmänt kul. Kändes hoppfullt inför framtiden. Att hennes katt dessutom hade samma namn som ett av tågen i Thomas Tåg gjorde ju inte saken sämre.

Vi vuxna känner oss kanske lite väl slitna just nu. Den tappre mamman som kämpar på dagarna i ända gör ett hästjobb och det med bravur. Enormt frustrerande när de senasaste kvällarna tagits upp av osovande tjejer som haft uppesittarstafett fram till midnatt. Att inte ens ha kvällarna lugna eller lediga för att vila, plocka, fixa eller röja upp här hemma. Frustrerande. Ikväll har de dock lyckats somna i alla fall. Vi hoppas det kommer hålla i sig åtminstone en stund till. Själv försöker jag lägga pusslet "vad ska göras- när, var och hur - på jobbet" samtidigt som tankarna ofta finns i hemmet. Lite förvirrat minst sagt och jag hoppas att jag inte strular till det allt för mycket på min skola. Musiklärartjänst och skolavslutningstider betyder allt som oftast: Mycket att göra, mycket att få ihop. Men det får funka. På ett eller annat sätt går det väl ihop tillslut och sen är det 8 veckor tillsammans med familjen. Det ser jag verkligen fram emot.

-tobias.