Efter att ha funderat på alla tänkbara orsaker. Oroat oss för att de är hungriga, ostimulerade eller sjuka hittade vi tillslut en bok som beskriver barns olika utvecklingsfaser i olika åldrar. Den heter "Växa och upptäcka världen" -av Hetty van de Rijt & Frans X. Piooij. Där kunde vi läsa att just i den här åldern upptäcker de relationsvärlden. Detta innebär i korthet att de börjar förstå att det finns många olika typer av relationer mellan saker som utgör deras värld. T.ex. avståndsrelationen, vilket innebär att de börjar inse att det existerar avstånd mellan saker och ting. Detta kan vara oerhört oroväckande då världen plötsligt blivit en väldigt stor plats och själv är man kanske bara en obetydlig liten rackare som ligger där och sprattlar. Bara en sån sak som att de nu förstår att mamma och pappa kan gå sin väg. Eller att någonting ligger på en plats omöjlig för dom att nå. Klart man blir rädd och frustrerad, eller?
Stora steg i utvecklingen brukar ha med sig oroliga biverkningar. Detta är ett väldigt stort steg och har tydligen ofta med sig en massa orosmoment. Vi kunde bara bocka av sak efter sak som nämndes. Det kändes både lite lättande och lite skrämmande. Saker som enligt boken kan tyda på att barnet är i en ny utvecklingsfas och som vi kunde bocka av för tjejerna var:
- skriker mer, är ofta grinig, kinkig och på dåligt humör
- vill att du ska underhålla honom/henne
- vi ha mer fysisk kontakt
- sover dåligt
- tappar aptiten
- vill inte att du byter blöja på honom/henne
Detta kan enligt boken hålla igång i 1-5 veckor - 4 i snitt. Behöver ju inte nämna hur länge jag önskar det skall pågå. Inte minst för Svantes skull, som förtillfället inte har det lätt. Det känns ändå skönt att hitta en förklaring på alltihop. Även om det nu inte behöver vara hela sanningen, så kan man i alla fall luta sig mot någonting och inte bara stå där i ett enda stort oroligt frågetecken.
-tobias.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar