Någonstans mitt i all jobbspurt, regniga dagar och halvtaskiga nätter har Tora och Rut plötsligt blivit så stora. Dom har bägge två fått nya utseenden och ny hållning. Inte så att man inte känner igen dom, men de har tydligt tagit stora steg i sin utveckling. Dom har börjat få kläm på sittandet. Inte så man kan lämna dom, för rätt vad det är så slänger dom sig bakåt, eller framåt, eller åt nåt annat håll. Men sålänge dom inte gör det så sitter dom i flera minuter och pillar och fixar med saker. Tora, som hela tiden tagit det lite lugnare än Rut har varit inne i en fruktansvärd skrikperiod. Kanske börjar det avta lite nu, men jag vågar inte hoppas på för mycket. Hon har också tyvärr börjat bli lite rädd för vissa okända mäniskor. Hoppas det är en övergående trend.
Svante är den stora idolen och han är värd varenda sekund av beundran. Han är en så fin och omtänksam storebror och är ofta väldigt uppmärksam på sina småsystrar och hjälper till med både det ena och det andra. Han matar, han skojar, han kramar, han pussar, han presenterar dom för mäniskor vi träffar och vill skydda dom mot all tänkbar fara. För hans egen del är vardagen nog rätt tung och vi räknar ner dagar, timmar och minuter till min semester. Då kan vi ge honom så mycket mer tid och plats.
-tobias.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar