Så kom den första förkylningen

Efter att Svante varit sjuk förra veckan var det väl inte annat än väntat att Tora och Rut också skulle åka på det förr eller senare. Igår var dom bägge två lite småsnuviga på kvällen. Det kändes inte så farligt, men ett par timmar senare var det betydligt värre. Det var värst för Tora som blev så väldigt täppt i näsan och hade uppenbara problem att andas och amma. Vi ringde sjukvårdsrådgivningen som fick lyssna på henne genom luren. Dom tyckte vi skulle åka in till sjukhuset med hennne om vi upplevde det för problematsikt för henne. Ytterligare någon timma senare tog AnnaKajsa och Tora en taxi till barnakuten och fick där hjälp med näsdroppar som är lite mer krut i än den koksaltlösning som annars rekomenderas för såna här små. Såna ska man helst undvika innan dom blivit lite större, men om det handlar om att kunna andas eller inte så är ju valet inte så svårt. Näsdropparna gav en bra verkan och de fick åka hem igen framåt morgonkvisten, när de även hade kollat att hon fick i sig nåt vid amningen.

I morse hade Rut kommit upp i samma förkylningsklass som storasystern och vi kände oss fortfarande lite oroliga hur det egentligen var fatt med dom. I såna lägen är det extra skönt att ha BVC två våningar under oss. Våran distriktsköterska där kunde komma upp till oss för att lyssna på bröstet och se så att snoret inte satt längre ner än i näsan. Det gjorde det som väl var inte, så vi kan bara fortsätta att ge dom koksaltlösning och dessutom de andra näsdropparna 3 gånger per dygn och hoppas på det bästa. Vi måste dock vara uppmärksamma på att det inte blir värre, för det kan förvärras dramatiskt endast på några timmar om det vill sig illa. Det får vi hoppas att det inte gör, för det räcker redan som det är. Så tråkigt att se dom halvsittandes sova, snörvla och snora. Inte särskillt pigga på att äta heller, vilket inte direkt är likt dom.

Jag lägger ut en liten filmsnutt på dom från lite tidigare på kvällen när dom nyss ätit och låg med hyfsat pigga ögon och såg sig om lite. Det är ju så vi vill se dom, inte såhär hängiga och slöa.

-tobias.