SöndagsSömning

Då var det söndag kväll igen. Jag vet inte riktigt vart den här helgen tog vägen. Jag känner mig ganska veckovill och har inte ens någon större koll på när det är helg eller inte? Men nu är den här helgen i alla fall snart slut. Lucia var det visst i lördags sägs det. Jag är inte säker på om det var ett luciatåg jag lyckades spana in igår, eller om det bara var vi själva här hemma som gick omkring bleka som lakan. Det har varit extremt lite sömn det sista och vi känner oss lite av banan. Tjejerna har på olika sätt hållt oss vakna större delen av de senaste nätterna. Ibland känns det som om dom driver med oss. I natt ville inte Rut sova alls. Varje gång hon var pågång att slockna var det som hon i sista stund ryckte till och lyckades undvika att somna och varje gång vi närmade oss spjälsängen började hon skrika hysteriskt. Ibland verkade det som hon hade magont, men emellanåt var det bara som om hon bara inte ville sova. Vad vi än gjorde var hon missnöjd. Det mest retsamma av alltihop är att när det väl var morgon och vi var tvugna att vakna till på riktigt och gå upp. Då tyckte både Tora och Rut att deras säng var hur mysig som helst att få ligga och dra sig i. Då var det minsann inga protester och båda två kunde helt fridfullt sussa in i godan ro. Sen sov dom där som små grisar hela förmiddagen. Själva har vi lullat omkring som bleka halvdöingar hela dagen. Tur att dom är så nedrans söta så man förlåter dom för nätternas bekymmer.

Min musiklärarkollega och hans familj var här idag med presenter och gratulationer från mitt jobb. Finfina små kläder till tjejerna, ett paket blandat julgott till oss och en briojärnväg till Svante. Vilka superkollegor jag har. Ett supertack till er. Det har redan nått oss ett rykte om hur god den där chokladen lär vara. Ser fram emot att undersöka den saken.

-tobias.