Efter en ovanligt gnällig dag med 3 mer eller mindre missnöjda pajsare hemma kände jag mig riktigt trött och frustrerad. Mamman jobbade och jag var hemma och försökte ha det bra med barnen. Svante ville inte äta. Han ville inte leka. Åtminstone inte på egen hand. Han ville bara ligga i sängen eller titta på TV. Jag var irriterad. Tora och Rut vaknade redan efter en timmas middagssömn, vilket är minst en timma för lite. De var tröttare och gnälligare än någonsin. Sen kom förklaringen.
Runt 15-tiden hostar Svante till och börjar kräkas. Riktiga kaskader. Inte undra på att han ville vila och att han absolut inte hade någon matlust. Och så hade jag varit irriterad på honom. Skäms pappan.
Ungefär en timma senare kommer mamman från jobbet. Sätter sig i hallen och säger att hon känner sig helt slutkörd, nästan spyfärdig. Någon minut senare är det inte bara en känsla. Hon får gå till sängs. Svante kräks igen. Tora och Rut gnäller och gnäller. Strax innan 21 har alla barn somnat. Svante har hunnit kräkas ytterligare en gång. Mamman mår sämre än sämst. Strax innan 22 gråter Rut hysteriskt. Hon har också kräkts. Och hon gör det strax igen. Denna gången i soffan. Vi torkar, bäddar och fixar bäst vi kan. Mamman har tagit sig upp på darrande ben. Nån timma senare sover åter även Rut och jag har just bäddat tältsängen ute i hallen mellan barnens rum för att möjligtvis ha lite bättre koll om något händer under natten. Det kryper i hela kroppen och jag bara väntar på den där känslan som jag så gärna vill slippa undan. Nu ska jag försöka sova och hoppas slippa vakna av obehagliga ljud.
Vad har vi gjort för ont?
-tobias.
Våren har kommit
6 år sedan
6 kommentarer:
Ah, då vet jag!!! För ca 5 timmar sedan kräktes Tobbe och för en timme sedan var den Neas tur. De har fått flytta över till andra halvan av lägenheten, för jag visste inte om de hade fått något idag på dagen - i så fall hade ju jag o Lin klarat oss från smittan - men då är det alltså troligtvis så att Lin oxå har det... Då sover jag på soffan i natt och hoppas att jag klarar mig länge nog för att kunna gå i skift med Tobbe (jag borde ha nästan ett dygn på mig utan symtom)!
Åh vad jobbigt för oss alla! Hoppas det går över snabbt!
*kram*
Men du! Då borde ni alla ha blivit smittade (nästan) samtidigt - och om ingen av er hade varit sjuk innan så är funderingen var det kom ifrån? Det är inte omöjligt att det kommit från något ni alla ätit!
åh, nej. inte kräksjukan igen!!! krya på er fort. verkligen LIDER med er då jag VET hur j-a vedervärdigt detta är. önskar jag kunde hjälpa på något sätt. bor lite för långt ifrån bara!
Stackars er!! Så fruktansvärt! Men så duktiga ni är. Fortsätt kämpa. Är säker på att en stor, fin belöning kommer då livet på något vis ändå måste bli rättvist i slutändan. När saker och ting är helt och hållet fruktansvärda får man på något vis ändå glädja sig åt att det inte är ännu värre...
Oohnoo! För exakt 1 år sedan igår på dagen, låg hela familjen och kräktes i vinterkräksjukan. Det var det värsta jag varit med om.
Det var bara ett par timmar imellan starterna. Håller alla tummar för att ni vuxna klarar er, för det är riktigt jobbigt att ta hand om sjuka barn när man samtidigt mår så dåligt.
Hoppas hoppas!
Lider med er! Vi låg alla 4 när tvillingarna var 9 månader. Det värsta är ju att INGEN vill komma och hjälpa till när man har vinterkräksjukan. Eftersom barnen började så var de pigga före oss och då turades vi om att ligga på madrass på golvet resp i den egna sängen.
Hoppas verkligen att du klarar dig så att någon orkar ta hand om barnen!
Krya på er!
Skicka en kommentar